Grå ekorre och Mickel räv
Vi skulle gå på madame Tussaud, vi skulle snurrat runt i London eye och utropat suckar av allt vackert som vi skulle sett, vi skulle åkt dubbeldeckare och prompt suttit på taket och frusit. Planerna var oändliga.....suck
När jag var 17år var jag i Paris och klättrade med en cigg i ena näven upp i halva eiffeltornet...jag var nästan vid Louvren och jag tror jag såg originalet av frihets gudinnan....suck..(Försökte i alla fall tuta i någon att jag sett Andy Warhol, men han var visst död...suck).
Vistelsen i London skulle främst vara kvalitets tid men i all stress att första gången besöka denna fantastiska huvudstad med alla sevärdheter tog den grå ekorren (alltså är inte ekorrar rödbruna???)och Mickel räv över. I stunden av ett ögonblick, i en grönskande engelsk trägård 3 mil från centrala London med all puls, dyker plötsligt Mickel räv upp med ett elegant hopp. HERREGUD! EN RÄV!!! Efter att ha befunnit mig i Europas coolaste huvudstad med löften att infria till min nyfikna dotter i bara två timmar.....suck. Så har vi hitills åkt igenom Richmond Park (Henrik den IV forna trägård och jaktmark) och häpnat över alla vilda hjortar med magnifika kronor. Vi står nu och glor rätt på en livs levande räv som i sällskap med GRÅA ((??!!!) ekorrar skuttar runt och gör livet surt för alla engelsmän. Screw Madame Tussaud!
Våren hade klätt upp London i sina vackraste färger och de första april strålarna smekte med sin lena värme, mängden och olikheterna bland kulturer sprudlar och visst njuter man av att känna pulsen i en storstad. Väl i startfältet med min dotter hårt i hand försvann rädslan inför G20 möten, terrorister och bombhotade plan.Säkerheten tog över och vi tog oss runt i staden med tillit. 
