thequinna

Jag har facebookat nu i snart 3 år och har snart 300 gemena "fb" v'änner...Vänner som delas med andra vänner och som i sin tur har fler vänner.De är ett nätverk med gemensamma komponenter, både bra & dåliga... De flesta väljer att med mer eller mindre "fyndiga" status låta oss andra veta vad de gör och ibland kan man intet ont anande se en och annan vit lögn dyka upp. Vikten av att låta sina vänner förstå att man har gjort något roligt eller skall göra ngt roligt, att man är fantastiskt välmående, bakis, sjuk eller nyligen påsatt måste ligga på åtminstone 75 % av alla användares agenda...Som nybörjare på Fb var jag en oerhörd tidsoptimist och var överlycklig var dag någon gammal vän var funnen. Även en del "nya" vänner poppade såklart upp & orsakade diverse rabalder.
Jag ägnande minst sagt FÖR mycket tid att facebooka och beroendet var snart ett faktum...
Helt plötsligt var det jag och Alfons Åberg som vid alla tilltal, av inte minst mina familjemedlemmar , hojtade "jag skall bara..."
Bekräftelse behovet blev med länkar som "are u interested" och andra inte så sambo vänliga applikationer som en drog...Varje dag var inkorgen (alltså extern inkorg!!!) helt full med you got mail, someone clicked...blabla bla. Helt stört, veckobreven från skolor samt andra info mail drunknade i allt vad Facebook bajsade ur sig. Tre år senare är man ju rutinerad och alla dessa applikationer ett minne blott, bara åsynen av vilka quiz och andra tisdsförödande tester som finns gör en GALEN!! Jag tycker och tänker ibland så mycket om detta nätverk att jag nästan tycker de borde stå ansvariga i en rättegång istället för fyndiga Piratebay upphovsmännen. Fb har ju inte stulit konstverk utan folks värdefulla tid. Men lika förbannat som jag irriterar mig på diverse utlägg så är jag totally fast  i Fb. Jag vill länka till min blogg, jag vill ha hjälp att få in 10 000  till min kollagas lilla cancersjuka dotter och inte minst jag vill läsa det hottesta gossipet...


http://www.youtube.com/watch?v=9AoIG5fy0LM&feature=related