thequinna

Jag har så förbannat ont i benen idag. Alltså per definition skiiiiiitont. Mina tår är blodsprängda och svullna efter att ha varit instängda alldeles för länge. Jag drabbades dessutom sent igår kväll av väldigt akut svininfluensa. Dvs så till vida att jag huttrade, skakade och var tvungen att bädda ner mig under så många filtar igår att det var svårt att hitta mig till slut.

JAG SPRANG varje lite jäkla meter av midnattsloppet. 10 000 alltså. Detta trots att jag aldrig sprungit mer än 3 kilometer, vilket jag självklart kallat hård träning inför...Yeeee...

Vilken otrolig kick, vilken bekräftelse, vilken känsla för egot och allt annat värt att nämnas. Im a runner, A Bolt!

Så who cares när ytterligare en mobiltelefon i min ägo går en säker död till mötes. To much coffee!
 
Får det definitiva beskedet att min nygamla telefon måste lämna mig och tvingas på en ny härligt trendig Ericson, Tänk vilken sucker man är för nya materialistiska ting. Men who cares, om ngt alls, när man kan traska på moln efter gårdagen. När självkänslan är på topp och ligger likt en gloria på huvudet.

By the way. 1.08.10  det var tiden jag sprang på.


Who Cares?