The quinna...
...är ibland alldeles på tok för jäkla klen! Jag blir fullständigt galen när jag tänker att jag i min livsfilosofi, med all denna erfarenhet, fortfarande tvekar på min trygghet som QUINNA! I ett resonemang idag, tillsammans med en manlig varelse, över vad som sagts av en annan manlig varelse. Insåg jag att jag hade tänkt SUPER quinnligt, och uppfattat det hela som inträffat väldigt kränkande och var lite låg över detta....
En fågelholk står mitt emot mig och undrar uppgivet, WHAT???!!! Orättvisan är fullständig, inte bara i det ojämlika samhället (noop, jag är INGEN rödluva) utan främst i det klena quinnliga psyket. JAG får FNATT!
I takt med att jämlikheten sprider sig likt en löpeld, förkläden och slevar flyr kvinnors händer och männen springer runt med mulliga och runda bebisar i famnen. I den takten verkar det ta mig sjuttsan som om ngn glömt att uppdatera utvecklingen rent känslomässigt. Ok, vi föder barn, män klarar inte att vara förkylda. Säkert ett smart drag från skaparen. Jag gillar inte att byta däck och låtsas därför inte kunna. Min man verkar inte särskilt sugen att damma och grinar hellre ett par dagar i dammet. Alla dessa fenomen verkar ju på ngt sätt börja att reda sig. Men var är pysskologhjälpen?
Vem hjälper mannen när han blir mobbad för sina plyschbyxor eller kunskaper om barnvagnsmärken? Och vem
hjälper oss kvinnor när vi måste byta däck och inte förstår det ironiska skämtet om varför bilen vinglar?
En fågelholk står mitt emot mig och undrar uppgivet, WHAT???!!! Orättvisan är fullständig, inte bara i det ojämlika samhället (noop, jag är INGEN rödluva) utan främst i det klena quinnliga psyket. JAG får FNATT!
I takt med att jämlikheten sprider sig likt en löpeld, förkläden och slevar flyr kvinnors händer och männen springer runt med mulliga och runda bebisar i famnen. I den takten verkar det ta mig sjuttsan som om ngn glömt att uppdatera utvecklingen rent känslomässigt. Ok, vi föder barn, män klarar inte att vara förkylda. Säkert ett smart drag från skaparen. Jag gillar inte att byta däck och låtsas därför inte kunna. Min man verkar inte särskilt sugen att damma och grinar hellre ett par dagar i dammet. Alla dessa fenomen verkar ju på ngt sätt börja att reda sig. Men var är pysskologhjälpen?
Vem hjälper mannen när han blir mobbad för sina plyschbyxor eller kunskaper om barnvagnsmärken? Och vem
hjälper oss kvinnor när vi måste byta däck och inte förstår det ironiska skämtet om varför bilen vinglar?
Kommentarer
Trackback
