Kreativitetsyra..
Tjohoo...Hela hjärnan bubblar av idéer. Små fåniga påhitt dyker upp överallt och det liksom sjuder av kreativitet....
NOT!!
Den där sjörövar fabbe, alltså han med kistan full med pengar. Han som är far till alla barnen. Han sitter nu fast i självaste Manila utan ett korvöre på fickan, han har en söndrig telefon och lämnat ett brustet hjärta bakom sig både i Norge och på Filipinerna. Det är i alla fall vad min fantasi säger mig. Dvs den kreativa fantasin.
Hade jag haft tillräckligt med kreativitet att uppfinna en alldeles särskild kuckelimuck medicin mot PMS då hade mina och minst 5 personers problem varit lika bortblåsta som göteborgsregnet. Det som kommer från sidan. I 380 km i timmen.
Vad som däremot är kreativt är ju Mac Forum & deras utställning i Nordstan. Där den kreativaste projektledaren tillsammans med självaste Mac krearat en stilren a la Applig miljö. Mitt i Nordstan.Följ fotstegen, se och lär.
Från de som kan Mac alltså.
I övrigt så skall jag imorgon skall designen få skina. På mig. Bildbevis kommer kanske. På min andra tatuering.
Det är väl i vart fall kreativt?
Lilla vän..
Det är hårt och kallt.
Res dig upp och sträck på ryggen så att du syns.
Du är viktig och du finns. På riktigt.
Se dig om, se vad du har, och gör det till en styrka.
Vänner som älskar dig stärker dig och speglar ditt inre fantastiska jag.
Det är du, så lägg dig inte ner.
Spegla dig i glansen och blomstra.
Andas in atmosfären och sup in det som är ditt.
De som älskar dig. De finns där.
De är viktiga och de gör en del av dig.
Men de hade aldrig funnits där om det inte varit för dig.
Så därför lilla vän lägg dig inte ner.
Lägg dig inte ner för det är tungt att resa sig.
Huka dig inte ens för något. Inte ens besvikelser.
Räta ryggen och håll huvudet högt. Du kom till jorden för att synas.
Lägga sig ned gör man när syftet med livet är helt slut.¨
När ingen annan väg finns ut.
Lilla vän,lägg dig inte ner.
Du har för mycket kvar att ge. Till för många.
Havalon..
Glittrande ögon och talande gester. Möten.
En plats, ett eller flera hjärtan. Möts. Berörda av varandra och stunden.
Livets öde har inget facit och ger inte sinnet en chans att välja. Valet är sällan lätt.
Möjligt kanske inte ens rätt?
Livet möjligör så mycket.
Att se runt omkring och förstå att vi hela tiden får, utan att förstå. Det som vi vill ha kan vara utan krav.
Att närvara på platsen för mötet och kunna se människor agera och närvara för att bidra med livets helt unika tillfällen.
Motsägelserna, olikheterna, åsikterna, affärerna och vännerna.Passionen, brustna hjärtan och evigheten.
Jag äter lunch på Avalon idag: Jag inser i den halvljumna augusti att kärleken till medmänniskan runt om kring gör att
den glassiga uteserveringen idag får heta Havalon.En skön blandning mellan en classy restaurang och Himmelen. Helt enkelt Havalon.
Hur i hela fridens namn gjorde Strindberg?
Dvs jag har tagit A & B kursen som motsvarar gymnasie kompetens.
Under en lång period analyserade vi våra världsligt, kulturellt & mest framgångsrika författare som levt och agerat under flera århundraden.
Vi fick läsa Franz Kafka vars största verk är en ångestladdad story ("Förvandlingen") om en man som en morgon vaknar upp som en jätte insekt.Följande citat kommer ur hans bok "Processen"
"Att rätt uppfatta en sak och att missförstå samma sak utesluter inte helt vartannat""
Sug på den Karamellen...eller inte.
Litteraturens storverk förundrar minst sagt. När man läser de kritiker som rosat Strindberg med vänner så använder de mestadels ord som storslaget, fenomen, först på sin tid, störst på sin konst osv...
Jag hade faktiskt tänkt att skriva en bok & ovan storslagna fenomen gör mig rent ut sagt skit nervös.
Hur F A N gjorde Strindberg när han skrev sitt första och största verk?
Han med stort H...
Så här skulle det kunna se ut förutom att namn och ålder bör vara med...
1. Är du händig? Och med det menar jag inte att du på din höjd (knappt) klarar att montera en Ikea möbel...Bygg ett slott för bövelen..
2. Kan du laga mat? Och här kan man säga att det krävs trolleri och kreativitet utan dess like. Särskilt med tanke på att jag aldrrrrrrrrrrrrrrriiiiiiiiiiiiiiiiiig vet vad jag är sugen på och skulle jag mot all förmodan vara det så kommer vi inte ha råvaror hemma. Du bör därför vara mästare på ngn form av framtidsläsning.Jag är super flexibel och det jag tyckte om a
förra veckan är garanterat passe idag.
3 Alltså uppfinningsrik är du det? Klarar du av att förvandla en regnig och gråmulen dag till ngt fantastiskt kuligt?
4. Starkt psyke? Orkar du milslånga konflikter utan absolut meningsfullt innehåll? För att sedan agera näsduk till ngt värre än niagara? Kan du be om ursäkt för ngt du inte ha gjort endast för att få sova? en kvart?
5. Hittar du kvinnans G-punkt?
Obs! Svarar du nej på fråga 5 ombedes du sluta fylla i resten. NU!
Det här är bara en liten del av vad som verkar bli en roman. För många år sedan, närmare bestämt 15 år sedan, gjorde jag en vild chansning. Dvs utan enkät!
Den stackarn fick i verkliga livet. På riktigt bli testpilot.
Han har klarat av av samtliga punkter. Han med stort H.
Who Cares?
JAG SPRANG varje lite jäkla meter av midnattsloppet. 10 000 alltså. Detta trots att jag aldrig sprungit mer än 3 kilometer, vilket jag självklart kallat hård träning inför...Yeeee...
Vilken otrolig kick, vilken bekräftelse, vilken känsla för egot och allt annat värt att nämnas. Im a runner, A Bolt!
Så who cares när ytterligare en mobiltelefon i min ägo går en säker död till mötes. To much coffee!
Får det definitiva beskedet att min nygamla telefon måste lämna mig och tvingas på en ny härligt trendig Ericson, Tänk vilken sucker man är för nya materialistiska ting. Men who cares, om ngt alls, när man kan traska på moln efter gårdagen. När självkänslan är på topp och ligger likt en gloria på huvudet.
By the way. 1.08.10 det var tiden jag sprang på.
Who Cares?
En lysande stjärna på...Göteborgs gator.
Sedan anmälan till midnattsloppet har tiden sprungit, men inte jag. Nu är det dags!! Och inte bara premiär för att springa ett lopp utan också premiär för en hel mil.
För tre år sedan hade jag hellre valt att bli hackad i små bitar av en jagande mördare, än att i själva verket springa ifrån honom...(ok, det kan diskuteras...).
Springa är jobbigt och har aldrig varit min grej. Så just därför är midnattsloppet ett ypperligt tillfälle att börja..
VimmelKatja skall bli spring Katja. För det kanske blir just en skön kombo av vimmel & springande:)
Kanske skall köra lite schyssta poser, vinka ochs småle längs vägen. Risken är ju dock att ngn tar fel och de kommer & hämtar mig med bår. Nåväl, jag har siktet högt och är laddad till tusen. I min tokoranga tröja tänker jag se mig som en ny stjärna på avenyns gator....
Wish me goood luuuck!
I Want to be begravd in a glitter jacket...
Vi det tillfälle vi tvingades begrava min alltför unga pappa blev det helt solklart att vi saknade instruktioner från honom. Om hur han ville avsluta sitt liv. När skulle han bestämt det ? Och hinner man ändra åsikter genom livets vandring?
Jag hittade just en jäkligt schysst glitterjacka från Dorothy Perkins, men undrar om det kommer att vara passande när åldern tagit ut sin rätt. Kommer det att ha en världslig betydelse?
De rättsliga åtgärderna efter ens död kommer ju på posten. Alltså att administrera en död kräver en assistent och är outhärdligt. Pappren dimper ner i brevlådan i drivor, långt efter vi lämnat moder jord. Försäkringskassor och andra instanser hittar på nya käppar som de kastar ut åt höger och vänster.. ..Man snubblar lätt!
För många år sedan hade jag en hissnande dödsångest. Jag kunde inte snudda vid tanken utan att börja andas okontrollerat vid minsta beröring av livets plågsamma slut. Jag är inte gammal idag och jag vill fortfarande inte dö. Men jag är heller inte tokrädd utan tänker att det kanske blir en öppen kista, under förutsättning att Dorothy Perkins kavajen passar....
Twilight zone
Nåväl medans man finurlar på vilken väg man skall ta så kan man alltid gå på Relevents härliga inbjudningar. Heja Jonas Mattson, go & glad & göteborgskt ödmjuk. Återkommer med härlig bild på söööta flickor.
PÖSS
Hoppsan Hejsan
Som den rutinerade måndagsfreak jag är bryter jag inga löften.
Boken om ISO dieten ligger framme.
Jag skall slå min VD på käften om han kör ett neggo måndagsmöte.
Jag skall hitta nya skiiiit konstiga vinklar på livet som gör att allt blir bajsrosa.
Jag skall bli en Måndag identifierad och få veckan att ha måndag som en kreativ kickoff..
Hoppsan hejsan...
Glömde lunchen hemma....Får improvisera och pulverisera min lunch och är dödligt hungrig.
Lovar att springa minst 6 km, men landar på motionscykeln för att se Tv4 fakta & världens alla härliga massmördare..
Måndags mötet håller på i ca 70 evigheter och fågelholks Katja hänger mot bordet..
Min älskade mormor åker in på sjukhus, gammal men älskad.
Min kollega som förlorade sin lilla flicka säger upp sig & vi gråter..
Inte för spilld mjölk & inte för ny organisation. Utan för att livet inte är just bajsrosa.
Tomorrow is another day...som tur va!
På en balkong i Olskroken...
Vi konstaterar att livet är salt, sött, surt och smakar ibland skit, men att vad vore meningen om allt vore easy peasy?
Äsch, vi bestämmer oss för att lämna sorgerna, erfarenheterna och bitterheten bakom. Time to go crayzy! Och absolut ytlig!
Det skojsas om pensionärsträff, om ålder och tantvarningar. Men i själva verket är det en ynklighet som söker uppmärksamhet och bekräftelse.Kvinnorna, mammorna och milfarna.
I själva verket är väninnorna vackrare än få. Och unika.
Jaha så var tog då hon vägen, hon som kan mer och vill mer.
Japp , hon var suddigare, luddigare, förmodligen fullare och mer galen än nånsin....
Boys boys boys...
Min käraste vän från the big city London är här och förgyller Götet med goa skratt och två galna barn. Hennes två pojkar kom och hängde hos mig och min minsting ett dygn. I gardinerna alltså. Swoooshh....
De båda är söta som socker och ätbara med sin underbara engelska blandat med så mkt svenska de bara kan. Alltså I love båda två.
Men... det är ngt med pojkar som inte riktigt jag förstår. De låter, de hoppar, de klänger, de slåss och de är verkligen inte ljusblå...alls. Fast med lite gott samarbete så fick vi ändå njuta av rosé, strålande ljusblå himmel, soooool och slutligen glass på Tre Toppar i Trälövsläge.
När man dessutom får njuta av gryyym tjejfotboll med min äldsta dotter och de vinner stort. Då bryr man sig inte ens om nordanvindar eller lagkamraters pinsamma pappor som skickar pussar via facebook. Fy skäms gubbstrutt!
Jag har inte köpt grisen i säcken...
Shit shit shit, endast två veckor kvar till midnattsloppet...I tre veckor har min kropp fullständigt vägrat att ge sig ut i spåret. Som om liksom fysiken gett sig av på en egen semester. I dag började den mentala delen bli riktigt irriterad och wops så var jag ute och sprang. Den stackars hunden har även hon haft en behövlig vilopause och till slut drog hon mig mer eller mindre...Alltså vad fan, jag har blivit väckt från de döda. Jag kommer på nytt att få börja lära mig att andas och kommer antagligen ha träningsvärk i minst en vecka framåt. Hjärnan arbetar febrilt med tankar om att fixa ett sjukintyg, kanske ramla lite klumpigt och verkligen skada sig..Men alla tankar landar med att JAG MÅSTE SPRINGA!!!!
Så visst sprang jag idag och i all frustration över att jag borde springa mer upptäcker jag att jag sprungit rakt in i en kohage..
.
No worries, vaddå kor är ju typ assnälla...eller? Hunden viftar i varfall glatt på svansen och börjar dansa runt. Hmmm svartvita kompisar...Till en början står vi bara där på varsin hög med kobajs och glor.
Men så i en hundradels sekund förändrasallt och kossledaren bestämmer att här är det färdigglott. Viskar ngt och sedan sätter de av i full fart mot oss....
Den hastigheten skall jag ha på midnattsloppet...
Som om inte denna lilla safari vore nog beger jag mig till Falkenbergs mest kända Charkuteri butik. Thuressons Gårdsbutik. Detta är mitt första besök och jag ser verkligen fram emot att välja bland ökända delikatesser.
Det är bara ett litet problem.
Nasse bor utanför. Och här ligger den stackarn tillsammans med ca 20-talet kusiner och trynar.
Jag är inte vegetarian, bara human.
Det får bli kyckling till middag.
Nu vet jag vilken väg prinsen tog...
Som ung flicka drömde man om marängbakelserna, fluffet & det skira sidenet. De kom tillsammans med den ömma kärleken ridandes på en vit häst. Sen blev man av med oskulden och förstod ganska snabbt att den jäkeln endast hade en push dakota utanför.
Ju äldre man blev desto mindre kriterier för prins charming...Fast ok jag var rätt kräsen innan rätt man kom förbi.
Världen är ju full med män! Nästan till överflöd om man får tro de platser på jorden som hörs och syns mest. Vilket ju innebär att varje kvinna faktiskt sitter på en rätt unik plats. "Med rätt att välja". Rätt!
Jag träffade häromkvällen en mycket kär gammal väninna. Vi var de som tillsammans umgicks på samma slagfält de där magiska åren som singlar. Vi raggade, vi skrattade, raggade och skrattade igen.
Nu minst 15 år senare har hon träffat både prinsen och hästen i ett svep. I Barcelona för 7 år sedan möttes de och resten är en vacker saga. Såklart. Hon vacker, språkbegåvad och nätt ryttarina. Han mörk och snygg , famgångsrik och charmig som ett troll. Barbie och Ken. (Marc & Jeanette)
Så varför är det då så att vi ibland likt noveller väljer att måla akvarell färg, på det som säkert kan vara svart och vitt ibland.
Varför sveps man iväg av sagor? Älvor, prinsar, prinsessor och troll finns väl ändå inte..
Jag är glad att jag idag vet. Vad jag har, och kan säga att jag utan minsta lilla bitterhet INTE alls är avundsjuk för hus i Barcelona, pool, eget stall, lgh i Mayfair, 1 månad på Ibiza...Jag unnar henne det.:)
För om kärleken bor i en husvagn i Varberg, då är det ju där jag skall bo också, Självklart!
Det kostar att ligga på topp, men smakar förbannat bra.
Min dag började med ett bröllop. Så nu kan man säga att man har det avklarat. Helt utan nerverna på topp och helt utan min medverkan. Barnen däremot de strålade och var vackrare än någonsin. (har man emot skryt så kan man sluta läsa NU). I supersöta ljusrosa klänningar, lockat hår och vackra blomsterkransar var de näbbarnas näbbar. Not for sale but for rental. 
![[image-upload-151-742227.jpg]](http://1.bp.blogspot.com/_m9UVRAqH8Xo/SoBzbmd0wnI/AAAAAAAAAD0/UggwhqhOR5c/s1600/image-upload-151-742227.jpg)
PÅ Studio Face Stockholm (I just lööööve this studio) är himmelriket fulländat. Eller rättare sagt detta är eden, utan Adam och inga jäkla äpplen. Här är Face make färger tillsammans med renskalade vita väggar som bomull blandat med de godaste sega råttor. Man vill ligga på golvet i dess renhet och lapa färgerna.
Självaste bruden var alltså inte jag, inte denna gången heller. Amra är lång och lång och vacker som en dag. Alltså trots jag försöker lova mig själv kortare inlägg så verkar Gammla testamentent vara min melodi. Nåväl. Denna dag går inte att göra kort. Den var alldeles för lång och alldeles för underbar. 
Den 9 meter långa limousinen kom och hämtade följet. Tror jag var förpassad till köket då. Fast jag tror att jag kommer att köra upp min närvaro på denna blogg, facebook och andra länkar långt framöver. För jag var ändå med. Inte först men sist, I reklamfilm. Ha ha. Kvällen avslutades med ett super duper trevligt möte med kär gammal vän från sydeuropeiska breddgrader..
Sommaren då 3 liter förändrades...
I min familj var ingen full. Alltså någon drack, men det var sällsynt.
Minns ännu idag när min pappa kom knackades på dörren till vår trerummare när jag var 9 år och var så glad att jag blixtfort låste dörren mitt fram näsan på honom. Döm om hans förvåning då han endast varit på kräftskiva och efter 1-2 groggar skulle hämta kameran.
MIn alkoholpolitik har alltså aldrig varit särskilt generös. Jag tom fakeade (stavas det så???) mina första fyllor, mest för att våga närma mig ngn sjuukt svår kille, men hela saken var att alkohol aldrig var min grej.
Visst tjosan och hoppsan under många år i krogbranchen, men kontrollfreak som man är så bidde det många bjudna shots som åkte ut på golvet..Sorry!
Nu är jag stur (som pippi säger) STOR alltså. Vuxen och urtråkigare än någonsin. Alkohol har jag märkt gör mig till en om ens bara liiiiite roligare människa. Min man tycker det i alla fall. Och jag tycker han är snyggare. Så kombon går inte att slå.
Med den nya och välkomnande filosofin har den ena bag in boxen efter det andra tagit slut i sommar. 3 liter är ju ingenting. Jag som faktiskt brukade hälla ut mängder då vinet ruttnat.
Jag tycker jag är kul. När jag dricker är jag fan så mycket kuligare. ÄVen om inte alla tycker det..:)
Typ min äldsta dotter. 
Blogg strejk
För det är dags för fredagsmys...
Under mitt inhopp mitt i semestern har jag stulit kollegans högtalare till datorn. Jag står helstressad med 5000 projekt och nynnar falskt till samtliga lugna favoriters webbradio. När vissa RIKTIGT bra låtar dyker upp blir jag sångvän även i telefon. Och när det bara gått typ tre dar, så tycker man verkligen att låtarna fortf är bra. Fast på väg hem i bilen är summan av kardemumman den att låten som bäst etsat sig fast är den från reklamen (som jag aldrig kommer ihåg vad den är för) "det är dags för fredags myyyys".
DEN EKAR & DEN HOPPAR OKONTROLLERAT UR MUNNEN NÄR MAN MINST ANAR DET!!!!!
Stuck in a song med andra ord. Nu råkar den sången i alla fall passa rätt så bra.
På mitt jobb har vi en kär tradition som inträffar typ två ggr/år. Kaffevecka.
I den ingår att man måste servera ngn form av fika på fredagar samt i övriga veckan brygga kaffe (japp elbryggare), till både frukost och eftermiddagen..
Diska , plocka undan och tömma sopor är också trevliga uppgifter som gör att vi är sååååååååååå sammansvetsade allihopa.
Vilket innebär nu att medans jag typ hysteri letar efter mina nycklar, håller jag på att bakar.
Eller rättare sagt jag har lekt oppfinnar jocke. Lat som jag är har jag knött (göteborgiska) in elvispen mellan väggen och espressomaskinen och där står den och skumpar helt själv i 10 minuter. I den formas en fluffig smet med äggvitor och mucho socker, samt rostade mandlar.
Jag är så nöjd med att lite slött bläddra i ngn sjuk skvallerblaska ...
och så svisch in i ugnen...
Det är ju lite kul att illustrera sitt bakande i bloggen & full av kreativitet tog jag bilder till fredagens "fredagsmys" på jobbet.
De bilder där skålen höll på att flyga i taket och skvätte vitt fluff i hela ansiktet eller de bilder (där jag jag nästan glömde av att jag är mitt i en ISO diet) slickar av visppinnarna. De bilderna fick jag skicka till Slitz i stället:)
Barnsligt Kul...Eller?
Jag är uppvuxen i potatis landet!
Tillsammans med Vilse, Vilja, Staffan & Storpotäterna.
Jag , Misse, Mojje (från TV-programmet Sveriges magasin)
och inte minst Drutten och Gena tillhör den förlorade generationen...
Staffan Westerberg som 1975 började sända sin egen och alldeles unika dockserie blev sedemera ansvarig för just den förlorade generationen..
Som om inte Lennart Svan hade en stor roll i det hela också. Har ni hört godnattvisan som han fullständigt väser ut
genom tv rutan " Titta kom och titta kom sätt er häromkring"???
Nu vet man ju att den förmodligen är inspelad innan han kom ut ur garderoben...
Som tur var fanns Astrid och alla hennes barnvänliga figurer.
Som Karlsson på taket, tex. En härlig typ!!!
Innan man väl som vuxen får se filmen & verkligen kopplar ironin. Innan, ja då är man ganska säker på att den lilla knubbiga gubben i huvudrollen snart kommer att flyga på en och mosa en med propellern..
- Varför får inte jaaaaaaag nån bulle? skriker han medans han pruttar runt i Lillebrors kök. Ett stort EGO.
Som vuxen kan jag dock inte låta bli att skratta ihjäl mig åt honom...se själv!
I filmen "mio min mio" spelade ingen mindre än Christian Bale (american psyko) en av ledrollerna och vet ngn hur Pippis mamma egentligen dog? Är det månne därför pippis pappa seglar de sju haven runt? För att slippa
livstids fängelse? Och är pengarna i kappsäcken kanske prispengar?
Lillbror för övrigt är exakt samma unge som flyger till Nangialia i Bröderna Lejonhjärta och som om inte den filmen gjort nog, så har mitt ökennamn under B.I.T.C.H perioden 89-94 många ggr varit Katla istället för Katja.
Hur kan man döpa en drake till ngt som påminner om mitt namn? Förmodligen ligger samma regissör bakom "katitzi", filmen om den stackars zigenarfamiljen som aldrig fååår stanna någonstans.
Jag som på mellanstadiet råkat nämna att jag har vallonblod blev mobbad i flera veckor...Katitzi..
Barnsligt kul eller hur??
Från fåfänga till verklighet...
Är det meningen att förståelsen och smärtan över en liten flicka som dog i cancer skall blandas med funderingar om hårförlängningar? Skall min pappas dödsannons sitta på kylen tillsammans med ICAs rabatt checkar?
När är det ok att blogga om helt meningslöst, intelligensbefriade icke livsbejakande och totalt själslösa ämnen? Ever?
Under en tid i mitt liv, hade jag klart för mig att jag ville utbilda mig till en barmhärtig samarit.
Den unga & naiva människan i mig hade inte då riktigt fattat att det inte var en kurs.Utan att att det är medfött.Eller ej?
Fast jag ville hjälpa människor till varje pris. Om det sedan skulle visa sig vara att hjälpa dem från svält eller att fixa deras hår, det fick framtiden utvisa. För att citera Mäster Skräddare: " Det bidde ingenting"!
Jag tänker och jag känner, jag empatiserar och jag förstår. Jag vill och jag kan. Men ändå är jag anställd på en printfirma och inte hos UNICEF. Jag är inte ambassadör för fattiga barn utan representerar istället ngn liten fattig klick med glammiga människor från Göteborgs innersta grädda. Någon gång tidigt på 90- talet, dvs...VILKEN MERIT!!!
Jag är dessutom så fåfäng att jag skäms och är superglad att hjärnan bevarat en del till förmån för mina språkliga kunskaper.
Fast sanningen är att kunna hjälpa kräver mod, energi och tid.I det stora hela kan man kanske vara snygg och ha funderingar kring hårprodukter, fast man går in och gör små punktinsatser hela tiden.
Från att umgås med fåfängan & lära känna verkligheten är nog iallafall ett större kliv att ta,
än först lärt känna verkligheten men välja att då och då ha fåfängan som sällskap...
PÖSS
Förlöjligande förändringar...
Ny vecka+ Ny Måndag+ Ny månad =Nytt liv!
Livet förväntas förstås göra en totalmanöver bara för att det råkar vara just det ...Nytt!
Och jag är verkligen en sucker på förändringar....
Under 10 000 Måndagar genom tiderna har jag påbörjat megajätteförstora förändringsprojekt...
Nytt dyrt träningskort som gör dig till vilande aktie ägare inom 6 månader, köpt nya dyra träningskläder gärna för små bara för att jag ändå snart kommer i dem, påbörjat danska rikshospitalets bantning & nästan svultit till döds men ändå vägt för mkt , slutat svära bara för att i slutet av dan prata som Albert & Herbert...
Med lika stor entusiasm som jag påbörjat projektet har jag också avslutat dem..allihopa... Blixtfort.
Faktum är att den enda gången jag abslut lyckats med något det var en onsdag. Jag fimpade cigaretten för ever...!
I dag är det dags för ngt HELT HELT Nytt. Alltså ngt HEEEEEEEEELT NYTT!!...
Alltså en heeeelt ny för mig diet...
I min brors kök norpade jag boken om ISO dieten och i mitt huvud rimmar iso med typ easy.. so here we go again.
Och då kan det se så här smarrigt ut (eller inte...)
Fast jag är inte hungrig och det är det som ju e så himla bra för det var ju det som stod i boken och som liksom gjorde att jag hoppade på just den här dieten....SUCK!
Och som att inte det räcker så har helgen medfört en massa ålderstecken. Mitt ansikte har liksom krisat ihop och den där kompisen (PMS) skriker att du ser gammal , trött och glåmig ut...
Detta ledde ju till ytterligare en förändring som att jag hela bilresan, fåfäng och pinsam värre, glodde mestadels i backspegeln och försökte spänna hela ansiktsmuskelaturen och pluta med munnen järnet. Resultatet....
Japp du har rätt. Hon ser ut som Rosing.. (dummare än tåget alltså)
Slagna hjältar, spottstenar och sommarsex....
De där som skickade en bild på en rosa cykel med en svensk flagga svajandes bak.
De tog tåget till båten idag. Och bilen från båten. Utan cykel.
Det var minst 2 slagna hjältar och en norrman. Norrmannen hade i vart fall cyklat hela vägen tillbaka.
De andra två hade ont i rumpan och spottsten.
Orolig när mannen åker på weekendtrip? NOT!
Alltså jag måste bara blogga ur mig det faktum att sommaren ger en otrolig lust.
Måhända att det är solens strålar som sensuellt värmer upp kroppens inre mikrobiologiska sensorer för att sedan slå ut i full blom. På sommaren vill i alla fall jag ha sex. Visst jag kan med sista förbrukningdatum stänga av den lustan typ första oktober likt en on/ off knapp och vara extremt svårlustad hela vintern, men så vips, kommer sommaren och jag är så på.
Nu kan man ju tro att detta blogg inlägg är ngn form av kontaktannons, särskilt med tanke på att min man inte läser min blogg. Fast kanske han är extremt medveten ändå:=)
Jag ville mest dela med mig av den där pirrande känslan som är lätt att glömma bort.
På sommaren är den som sand mellan tårna, som gräs kittlandes längs halsen och som mjukglass man måste slicka bort.
Pick it up, if you lost it!
Puzzel..
Min man, ja alltså han som vaknade och såg ut som en hamster i går morse. Ngn allergisk reaktion hade tänjt ansiktet så till den milda grad att han var ca 3 cm bredare på var sida. I allvarets hetta skickade jag honom först till akuten, sen till skagen.
Klart jag skickade honom till Skagen.
Han har sedan evigheter sedan planerat denna cykel tur med goda vänner och så vaknar han dagen innan avfärd och ser ut som en hamster. Ingen hit om man säger så. Efter viss medicinering gick svullnaden ned lite grann, men lite rund om kinden var han när han for... Förmodligen kommer han inte vara otrogen...Muha ha ha...
Jag själv får vara hemma och puzzla med familjen, den goa, mamma, bror, brors fru, mina härliga ungar och senaste tillskottet Hedvig. Puzzlet tar aldrig slut och efter 3 timmar med nackspärr avslutas Semesterns absolut lungnaste helg. Utan hamster....
