Ibland förstår inte jag min ålder...
Eftersom tiden går så himmlans fort är det inte utan att man har svårt att hänga med. Att det skulle ha gått 38 år sedan jag såg dagens ljus för första gången känns helt sjukt. Nåväl det fina med det hela och självaste poängen med att ha massa år bakom sig, det är MOGNAD. Mosig, Mongo och Mega jobbig Mognad.
Inte bara jobbigt att hela tiden vara ansvarsfull och representera sin åldersgrupp, utan också acceptera de yngre som inte riktigt hittat dit ännu. När man med rynkad panna ( kan vid dessa tillfällen även lyckas trots botox) & tappad haka lyssnar till yngre människor, blir man lite chockartat varse om att de ännu inte fått den där AHA upplevelsen ännu.
Och då tillhör ju samtidigt jag en kull som har en hel massa gamlingar "above me so to speak...De kan och vet mer än MOI???!!
Den här närkampen pågår hela tiden, då alla människor nuförtiden är just det, yngre och inte riktigt mogna.
Allt handlar egentligen om hur mkt energi man orkar att lägga på att tillrättavisa, avvisa, visdöma..och bla bla en hel hög full med andra kärringsaktiga beteenden.
Jag blir toktrött på mig, jag blir toktrött på dem och jag blir toktrött på att det inte finna ett uträknat talsystem som liksom kunde översätta känslor. 
Som bilden säger " Don't mess with mature women !"
